Pojkmannen skickar meddelanden om att han behover mig for att kanna sig hel. Sjalv sager jag lite mindre an jag vet att jag kan halla och nar han tonar ner sig skapas en oro i magen. Han kallade mig for "forvirrad sjal" och ja, det stammer. Fick jag chansen att stanna, att arbeta med nagonting som ger mig personlig utveckling och tillfredsstallelse skulle jag inte tveka att gora det. Jag skulle inte offra mig sjalv for honom eftersom det skulle vara att offra oss bada.
Men jag kommer att aka hem. Jag kommer att sta ut med den vardagen jag inte riktigt onskar mig ett tag till. Jag kommer daremot inte att noja mig. Jag kan leva sa mycket mer, sa mycket intensivare och med sa mycket mer glod. Och jag hoppas att han passar in dar.
---
5 years ago