It's not you, it's me

Han följde efter mig som en hundvalp, försökte fånga min blick, min hand. Jag fick kväljningar och flydde med någon annan. En annan som var lika fel han. Dubbelt fel för det hade hänt en gång innan och båda gångerna tog jag fel på person. "Jasså, jag trodde du var...." Han såg nedslagen ut men släppte mig först på morgonen, när jag bad honom gå. Han gjorde som jag sa och mitt förakt följde honom till dörren, låste med dubbla varv och bekräftade mig sedan som ingen man kunnat göra.