Tårar och cigarettrök. Vinet hade jag druckit med någon annan. Någon som sa att jag hade två kilometer långa ögonlock och att det var tur för annars skulle de inte täcka mina stora ögon. De där stora man blev skakig av att titta in i. Jag var vacker - Lisbeth Salander och Twiggy. Jag gjorde som han sa och tänkte om och om att jag måste våga älska.
Tårar och cigarettrök. Pojkmannen sa att "Jag kommer inte komma till dig förrän du är klar med din uppsats." Jag dog lite, förklarade på alla sätt jag kunde om mig, om reaktioner om hur han får mig känna att alla ansträngningar inte är värda. Allt slutar alltid med att inte räcka enda fram. Krav på att vara mer än jag klarar. Just nu. Och jag stannade i hans armar, yttrade inte ett ord om mina borden och dåliga samvete. Jag stannade i hans armar och sa att "Du är det finaste jag har." och vi lagade mat, tvålade in, kysstes, värmde.
Om vi köper ett hus kommer vi bråka om inredningen. Vi kommer bråka om det mesta, sådär som ingen av oss är vana vid. Men vi kommer prata om det och vi kommer bli sams och vi kommer lära oss att hantera varandra lite bättre. Och om inte, så kommer vi att dö.
---
5 years ago
No comments:
Post a Comment