Så blev vi fulla ihop

Klockan var tre och alkoholhalten i blodet hög. Jag var sist kvar på festen, dröjde mig kvar och samlade ihop mina skivor. Pojkmannen tryckte ner mig på en stol, tittade mig i ögonen och sa att vi skulle prata. Det gjorde vi. Kanske frågade han mig vad jag ville och kanske var det då jag började gråta. Alldeles för mycket kan jag inte minnas hur jag än anstränger mig, men jag vet att han sa att det bara var jag. Jag vet att jag kände mig förvirrad. Han pratade om att han hade mycket att ta igen, kanske sa han bevisa. Jag vet att relationen inte innebär att vi är ett par men den innebär att vi är.

-